Bringebær

Hagen bugner av bringebær. Jeg har to sorter, en gammel sort, liten og søt, og en foredlet sort med store flotte bær, ikke så smakfulle, men gode til saft og syltetøy. Med så stor avling kan jeg unne meg å lage noen porsjoner av eksklusiv "bringebærsirop":

1,5 - 2 kg bringebær
75 cl vin
1 liter sukker pr. liter saft

Legg bærene i en bolle og mos dem. Hell over vin, og la det hele stå svalt i 4 døgn. Sil saften. Kok saften med sukker, skum godt, og fyll på varme rengjorte flasker.

Denne "siropen" kan gjerne drikkes som saft, men den er også veldig fin å lage gele av.

Naturens hage - fjellsommer

Rubus Chamaemorus - molte. Fjellets gull. 6 kilo i fryseren og julekveldsmolta er sikret. 20 varmegrader og sol. Ferie og myggstikk. 

Lykke

Lykke er å ligge i en hengekøye under en stor bjørk, og se på sommerhimmelen gjennom løvet!Fullkommen lykke er at naboen stopper motorplenklipperen så jeg kan høre meg selv tenke og fuglene synge!!

Snø i juli?

Kvite fjon fylte lufta i dag. Sol og vind fikk poppeltrærne til å slippe sine avkom ut i fallskjerm. Et forbløffende syn, men hvordan kan dette bli til store trær? Det var jo en hel skog som fløy forbi.

Putins hage

Bak Kremls murer i Moskva kan vi rusle en stille tur i Putins hage, og meditere litt over verden.

I Russland har de en tørkeperiode som har vart i flere måneder, mange hager og mye åkerland blir uten avling dette året, og matproduksjonen synker. På tv kan jeg se i dag at det herjer skogbranner på grunn av tørken i Russland. Samtidig er det store oversvømmelser i Brasil, og mer en 1 million mennesker er på flukt fra oversvømmelsene i Kina. Noe er ulage der ute....

Blå Rose

Tantes "blå rosehage" omsluttet av Hurdalsrosen. Sommergleder....

När knoppar brister.....

Ja visst gör det ont:

dikt av Karin Boye

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.

Ur diktsamlingen "För trädets skull".

http://www.karinboye.se/verk/dikter/index.shtml